Maktens Spira
Jag sprang med brisen
Mot norr den eviga isen
Jag fann en dalgång
En massiv spricka
Måsarna visade vägen ur skyn
Då mötte jag isen
Då fann jag hav
En storm steg ur vågors djup
En hemlighet om maktens spira
Urgudar nu ristat genom mig
Spåret in i isen gick
Djupt mot dess frusna kärna
Där fanns en grotta, en faslig sal
I grottans mitt han stod
Som djupet kallat ur stjärnors ljus
Krigaren mäktig från rymders sus
Ur hans frusna hand jag tuggat
Ett spjut från en ändlös plats
Ett skrik ett dån från spjutets blad
Maktens spira med stjärnors rad
Tusende steg mot jordens yttre
Från djupet jag än en gång steg
Nu grinet ej släckas från detta tryne
Ett slag nu badas, snart slutförs allt
