Att åter bli sjutton år (Volver a los diecisiete)
när man har levt ett helt sekel
det är som att tyda tecken
utan att vara helt säker,
det är som att plötsligt få bli
så spröd som en enda sekund
att åter få känna så djupt
som barnet inför vår gud.
Precis så känner jag
i denna frukbara stund.
Så lindas vi in,
lindas vi in,
som en äng sveps in i blom,
såsom en knopp växer på träd,
såsom en våg slår emot en strand,
som en våg mot strand, ay sí sí sí.
Jag tar ett steg tillbaka
när dina steg går framåt
och barnets klara regnbåge
här i mitt bo jag hyser,
men olika färger som lyser
och flyter i mina ådror
även den hårdaste kedja
som oss vid ödet här binder
är finslipad som en sten
och skimrar stilla i själen.
Vad känslan så har mäktat
har inte visdomen kunnat,
ej heller den klokaste handling,
ej ens den vildaste tanke.
En enda kort liten sekund
förändrar allt som förtrollat
och avlägsnar oss så mjukt
från våldet och från hatet.
Blott kärleken med sitt förstånd
kan göra oss hjärterena.
Som av en ren förtrollning
slås fönstrena upp på vid gavel
och kärleken med sin mantel
far in som en ljuvlig morgon.
Vid tonerna av dess revelj
jasminen börjar att blomma,
en flygande kerubin
har smyckat himlen med pärlor
och förvandlat min levnadstid
till sjutton år igen.
(1964-1965)
Adaptación al sueco: Brita Åhman
La película documental dedicada a Fito Páez propone un recorrido íntimo y en primera persona por más de cuatro décadas de vida y trayectoria artística del músico argentino. Dirigida por Matías Gueilburt y construida a partir de más de un año de seguimiento, material de archivo inédito, actuaciones y conversaciones personales, la producción se estrenará mundialmente el 3 de septiembre en Netflix.
El cantautor español Pedro Pastor ha tenido que suspender los conciertos que tenía programados durante agosto en Estados Unidos después de que no le haya sido concedido el visado de trabajo.
Las plataformas digitales democratizaron el acceso a la música y multiplicaron las posibilidades de publicación para miles de artistas. Sin embargo, dos décadas después de su irrupción, el mercado parece avanzar hacia una dirección inesperada: los éxitos son cada vez más locales, los algoritmos refuerzan las fronteras culturales y, salvo los artistas mainstream, resulta cada vez más difícil descubrir en nuestros escenarios a músicos procedentes de otros países, especialmente cuando deben cruzar un océano.
El cantautor, escritor e intelectual italiano Francesco Guccini, autor de canciones fundamentales como Auschwitz, La locomotiva (La locomotora) o L’avvelenata (La envenenada), ha fallecido a los 86 años. Durante cerca de medio siglo, Guccini construyó una obra estrechamente vinculada a la memoria, la historia, el compromiso social, la literatura y una particular manera de observar las relaciones humanas y el paso del tiempo.